sbellak.blogg.se

Under de senaste åren har annonserna på internet blivit allt mer skräddarsydda till enskilda användare. Annonsörer på internet spårar användare när de träder in online, de konstruerar profiler av personer för att göra det möjligt att riktad reklam baserat på varje användares intressen. Det är fördelaktigt för annonsörer att rikta sin reklam då de hjälper dem att hitta de personer som är mer benägna att vara intresserade av det som annonseras. Annonsverk kan därför ta ut högre priser för riktade annonser än de generella. I allmänhet är (Ur, Giovanni et al. 2012).

I de enklare fallen av riktad annonsering kan företag på internet använda sig av så kallad kontextuell annonsering, vilket innebär att företagen laddar annonser, baserat på hemsidans innehåll. Kontextuell marknadsföring är vanligt bland annat på tidningars nätupplagor eftersom tidningarna på så vis kan visa annonser som de anser passa det innehåll i tidningen som användaren väljer att ta del av. Sen finns det även mer komplexa tekniker för företag på internet att rikta sin marknadsföring till enskilda användare, genom så kallad beteendestyrd marknadsföring. Beteendestyrd marknadsföring kallas även för intressebaserad marknadsföring och riktad marknadsföring och går ut på att annonsverk profilerar enskilda användare baserat på hans/hennes online-aktiviteter (Ur, Giovanni et al. 2012). Bland användare och konsumenter finns det dock delade åsikter kring beteendestyrd marknadsföring och frågan som diskuteras är framförallt vad internetanvändarna idag anser vara viktigast, sin integritet eller tillgång till relevant reklam på internet? Samt om båda faktorer kan bli tillgodosedda? Jag vill granska vad riktad marknadsföring egentligen är, hur det fungerar rent tekniskt samt vilka fördelar samt nackdelar det finns rörande ämnet och också hur de ställer sig mot varandra.

De exakta mekanismerna för hur beteendestyrd annonsering fungerar, är uppgifter som inte hålls helt offentligt, vilket är på grund av att detaljerna i den insamling av data och användandet av specifika reklamnätverk med syfte att beteendestyra marknadsföring i handeln kan betraktas som att byta sekretessbelagd information. Tekniskt sett kan denna typ av spårning ske på ett flertal olika sett. En av de enklare teknikerna av spårning är att annonsören placerar ut en cookie på användarens dator. En cookie är en textbaserad datafil, som innehåller en unik identifierare som webbservrar ber att få spara på besökarens dator. Genom att placera en cookie i en användares dator kan avsändaren ta emot och spara viss aktivitet från användarens dator. Viss information i datafilen är skrivet i klartext, men ofta krypteras innehållet för att användarna själva inte skall kunna avläsa informationen filen innehåller (Ur, Giovanni et al. 2012)(Wikipedia 2012). Ur, Giovanni et al. (2012) menar att det finns otaliga sett att spara olika slags identifierare i internetanvändarnas datorer för att kunna utföra individuell profilering.

Somliga anser att det finns en del fördelar, även som användare och konsument med intressebaserad reklam, till exempel kan vara ett sätt att stödja de webbplatser och produkter du bryr dig om och kan på så vis också minska annonserna som faller utanför användarens intresse (Ur, Giovanni et al. 2012).

Enligt en rapport av US Federal Trade Commission som utfördes som pressenterades i mars 2012 angående konsumenters integritet gällande beteendestyrd annonsering, menar FTC att om marknadsföringsindustrin gav konsumenterna större kontroll över insamlingen och användandet av personuppgifter genom förenklade val och ökad öppenhet, skulle det resultera i en grundlig förståelse för hur konsumenterna upplever riktad reklam och även påverka vilka val konsumenterna väljer att göra gällande bland annat integritet. Bland framförallt större sociala medier är det vanligt att insamling och användandet av data på webbplatsen tydligt framgår för användarna. Facebook smyger inte med det faktum att en del av informationen som de samlar förs vidare. På bland annat Facebook skriver de själva om deras policy angående sparad och delad information om sina användare. De skriver bland annat att den information som lagras är de uppgifter du fyller i när du registrerar ditt konto på Facebook, samt alla de uppgifter och handlingar som du själv väljer att dela, så som statusuppdateringar, tillägg av vänner, förhållandestatus med mera. De skriver också att utifrån ditt födelsedatum kan de visa dig åldersanpassade annonser på ditt konto. Facebook informerar även om att alla de uppgifter som andra användare delar om dig, så som publicerade bilder, statusuppdateringar där du nämns och när du blir tillagd i en grupp lagras och kan delas till andra intressenter, dock utan ditt tillstånd (Facebook, dataanvändningspolicy, 2012).

Trots att Facebook är öppna kring sin hantering av användarnas data finns det dock viss information som Facebook inte väljer att dela med sig av. I en undersökning som publicerades 2012 som angående huruvida din inloggning på Facebook kan påverka vilka annonser som visas på ytterligare sessioner på din dator, påvisar att vissa kategorier som du tagit del av på Facebook genom till exempel en ”gilla-markering” också kan påverka de annonser som visas på framförallt närstående sessioner till Facebook (Wills and Tatar 2012).

Slutsats
Att så som Facebook öppet skriva om hur de använder sig av användarnas sparade uppgifter anser jag vara ett alternativt tillvägagångssätt för att tillgodose användarnas behov av relevanta annonser samt deras integritet, då internetbesökare själva kan läsa villkoren för att skapa en användare på Facebook och då också själva besluta om de accepterar företagets användarvillkor och då även skapa ett konto. Att vara öppen så som Facebook tror jag skapar förtroende, då användarna inte behöver känna sig ovetandes om vad som händer med deras personuppgifter, bilder, aktiva handlingar etc.

Källförteckning:

 Ur, Blasé, Giovanni Leon, Pedro et al. (2012). Smart, useful, scary, creepy: perceptions of online behavioral advertising. I Proceedings of the Eighth Symposium on Usable Privacy and Security (SOUPS '12). ACM, New York, NY, USA, , Article 4 , 15 pages. [Elektronisk]. Tillgänglig: DOI=10.1145/2335356.2335362 http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/2335356.2335362

US Federal Trade Commission (2012). Protecting Consumer Privacy in an Era of Rapid Change. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ftc.gov/os/2012/03/120326privacyreport.pdf

Wills, Craig E and Tatar, Can (2012). Understanding what they do with what they know i “Proceedings of the 2012 ACM workshop on Privacy in the electronic society” (WPES '12). ACM, New York, NY, USA, 13-18. DOI=10.1145/2381966.2381969. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/2381966.2381969