Mitt utsatta mål för denna kurs var att gå djupare in i vilken säkerhet man som användare av mina valda verktyg har. Jag inriktade mig på riktad reklam och framförallt på hur mina valda tjänster använder sig av användarnas egna uppgifter och aktiva handlingar för att kunna skräddarsy annonserna på hemsidan. Efter att ha granskat Blogg.se, Facebook och Twitter, läst deras policys, vad lagen säger samt granskat den tekniska bakgrunden till riktad reklam skulle jag påstå att jag har fått en bättre förståelse för ämnet än vad jag trodde var möjligt då kursen startade. Ämnet var mycket intressant då både Facebook och Twitter, till min förvåning var mycket öppna med hur de delade all information om sina användare. Den öppna informationen gjorde det möjligt för mig att även se hur företagen själva ser på riktad annonsering, vilket var viktigt för att kunna se möjligheterna som finns med riktad reklam, även för användarna.

Mina inlägg på de olika medieformerna använde jag till att beskriva mediets funktionalitet, statistik om hur mycket mediet används, samt information om hur mediet använder sig av riktad reklam. I min essä band jag ihop de jag hade skrivit i mina olika inlägg om den riktade reklamen, samt gav en mer övergripande syn på hur riktad reklam fungerar i praktiken.

Det som var viktigt för mig var att få mina läsare att förstå både fördelarna som kan finnas med riktad reklam, samt riskerna de kan innebära ur ett integritetsperspektiv. Det blev också viktigt för mig att mina läsare även skulle förstå vikten av att kunskap inom detta ämne är ytterst viktigt för att kunna få en korrekt uppfattning om frågan.

För mig var denna kurs mycket intressant, då jag verkligen fick möjlighet att gå på djupet i ett ämne som jag vart intresserad av att utforska, dessutom fick jag tillfälle att utforska ämnet på flera olika plattformar. Jag tycker att jag har uppnått de kursmål som var utsatta samt mina egna mål och dessutom förmedlat det jag hoppades till mina läsare, därför hoppas jag nu på att kunna få väl godkänt i denna kurs.

Review: Internkommunikation, Intern marknadsföring och Sociala medier

Relevant och intressant frågeställning då, precis som du tar upp i din essä det ligger i företags intresse att företaget framstår som trovärdigt inte minst för företagets anställda. Att det då är viktigt med intern marknadsföring är något som inte är lika allmänt känt och använt som extern marknadsföring, men som också är viktigt, framförallt för större företag att ta i akt.

Bra med en förklarande bild med triangeln till de interna, externa och interaktiva delarna. Också till fördel att du förklarar och reder ut hur likheterna samt skillnaderna mellan tillvägagångssättet och definitionerna av intern och extern marknadsföring.

Du ger bra exempel på företag som tillåter och inte tillåter Facebook och andra sociala medier under arbetstid. Dock verkar det som att de flesta av dessa företag har hårda regler kring det, och precis som du skriver har Volvo till och med valt att säga upp en anställd på grund av ett ”olojalt” inlägg. Vad jag hade tyckt vart intressant att veta är hur du ser på dessa hårda regler kring sociala medier på arbetsplatsen, kan de kanske stjälpa mer än hjälpa? Om företaget, så som H&M vill att personalen, utifrån sin personliga Facebook marknadsför H&M, men stänger av Facebook om detta överträds. Skulle de hårda reglerna kunna bidra till att personalen inte vågar gå ut på Facebook? Jag vet att flera företag, så som till exempel IBM har valt att starta ett eget, mer affärsmässigt socialt nätverk för sina anställda, är detta kanske en bra lösning, eller är det mer lönsamt att stanna på Facebook på grund av att det är kostnadsfritt? Precis som du tar upp är det på ett företag viktigt med klara regler kring vad som är okej respektive inte okej när man väljer att använda sociala medier på arbetstid.

Precis som du skriver i din essä är det allmänt känt att policyn hos många företag är att kunden alltid skall komma i första hand. Därför tycker jag att det är ytterst intressant att du väljer att skriva om den interna marknadsföringen som inte är lika uppenbart för alla företag att ha, men minst lika viktigt som den externa. Framförallt är det viktigt att de anställda är lojala och tror på företaget då, precis som du skriver så är det personalen som kunden möter, det var därför en mycket intressant synvinkel att du då skriver att den anställde är företagets viktigaste kund.

Genomgående tycker jag att din essä är mycket bra, intressant frågeställning, diskussion och slutsats och din essä följer en röd tråd genom hela arbetet. Språket du skriver på är bra, professionellt men lätt att följa. Mycket bra jobbat!

Review: Marknadsföring via sociala medier, med hjälp av Youtube som utgångspunkt

Bra och intressant rubrik, saknar dock en frågeställning vilket kan göra det svårt att se hur din slutsats kommer att ta form.

Bra och tydliga inledningar till varje medie du tar upp. Det är relevant och intressant information och det är även bra att du påvisar exempel på olika bloggar, ett bra och enkelt tillvägagångssätt för att öka förståelse hos läsarna. Det är också till fördel att du lägger fram intressant och relevant statistisk fakta kring de olika medierna, då man som läsare kan få en bild av hur stora medierna är.

Det framgår också tydligt om varför det är viktigt att finnas på sociala medier för företag, då bland annat för att kunna ha en konstruktiv tvåvägskommunikation med sina kunder samt andra intressenter. Du ger också ett bra exempel på ett inlägg som Västtrafik har fått postat till sig. Det är dock en del liknande inlägg som skrivs på Facebook till företag, fast då med mindre snälla kommentarer, vilket du också tar upp under rubriken nackdelar. Det är inte allt för sällan som de negativa inläggen startar en samtalstråd mellan tiotals, hundratals och ibland tusentals kunder, vilket jag kan tänka mig kan påverka företag negativt då de kan tappa kontroll över kommentarsfälten. Jag hade därför sett det som relevant för dig att även visa ett konkret exempel på en negativ tråd som startat på Facebook och även skriva om vilka olika metoder och lösningar det finns för att lösa sådana problem.

Word of Mouth är det intressant att du tar upp, då det kan vara ett av de bästa sätten att marknadsföra sig. Det är intressant att du skriver hur företagen själva kan påverka Word of Mouth genom att till exempel skicka gratis produkter till bloggare med mycket inflytande, som i sin tur kan berätta för sina läsare om sin upplevelse. Vad som också är intressant är att du tagit reda på hur konsumenterna upplever trovärdigheten då en bloggare analyserar och marknadsför en produkt jämfört med en traditionell annonsering/marknadsföring.

Bra att du även tar upp info om sökmotoroptimering samt hur man kan påverka hur högt man visas bland sökresultaten, men eftersom du skriver om marknadsföring ur ett företagsperspektiv hade det vart intressant om du även nämnde hur man även via annonsering på Google kan hamna högt bland sökresultaten och om det anses vara prioriterat för företagen att betala pengar för att få upp sin blogg så högt som möjligt på sökmotorerna.  

Övergripande så tycker jag att din essä är mycket bra skriven, med både en intressant utgångspunkt och slutsats.

Mycket intresseväckande ämne som du tar upp. Företagsbloggar blir allt mer vanligt på marknaden och det är ytterst intressant att läsa om vilka fördelar man som företag faktiskt kan få om man väljer att driva en blogg.

Bra att du tar upp fördelar som enklare kommunikation och marknadsföring samt att du även nämner att företag lättare kan bemöta negativa kommentarer genom att själva vara inkluderade i konversationerna, då negativa kommentarer kan vara ett problem för företag som väljer att finnas på nätet. Intressant att du tar upp hur företag redan innan tagit beslut som hur de vill nå sina läsare, genom vilken slags ton de skall använda och hur personliga de vill vara.

Viktigt som du tar upp är också riskerna med att ha en företagsblogg, då precis som du säger så kan det vara lätt hänt att man tappar kontrollen i kommentarsfälten.

Du tar upp både många bra fördelar man som företag kan uppnå genom att driva en företagsblogg samt riskerna som finns. Det är också bra att du kommer med tips för hur en bra företagsblogg bör se ut, underhållas och integreras, fördelaktigt att du konkret tipsar om en bra bloggsida.

För att komma med någon konstruktiv kritik så hade jag önskat att du hade tagit med lite exempel på olika sorters företagsbloggar. Precis som du skriver så är det viktigt att så tidigt som möjligt bestämma vilken ton du för på din blogg. Jag hittade en källa som tar upp hur bloggen också kan påverkas av vem/vilka i företaget som skriver inläggen. John (2012) skriver om de fem vanligaste typerna av företagsbloggar, då han går in på hur bloggarna kan påverka läsarna beroende på vem/vilka som skriver inlägget. Andersson och Florentin tar också upp två olika typer av bloggande i sin artikel "Bloggar som marknadsföringskanal" och tar då även upp produktplacering på bloggar, som kan vara intressant för dig att läsa.

Bra jobbat!

Under de senaste åren har annonserna på internet blivit allt mer skräddarsydda till enskilda användare. Annonsörer på internet spårar användare när de träder in online, de konstruerar profiler av personer för att göra det möjligt att riktad reklam baserat på varje användares intressen. Det är fördelaktigt för annonsörer att rikta sin reklam då de hjälper dem att hitta de personer som är mer benägna att vara intresserade av det som annonseras. Annonsverk kan därför ta ut högre priser för riktade annonser än de generella. I allmänhet är (Ur, Giovanni et al. 2012).

I de enklare fallen av riktad annonsering kan företag på internet använda sig av så kallad kontextuell annonsering, vilket innebär att företagen laddar annonser, baserat på hemsidans innehåll. Kontextuell marknadsföring är vanligt bland annat på tidningars nätupplagor eftersom tidningarna på så vis kan visa annonser som de anser passa det innehåll i tidningen som användaren väljer att ta del av. Sen finns det även mer komplexa tekniker för företag på internet att rikta sin marknadsföring till enskilda användare, genom så kallad beteendestyrd marknadsföring. Beteendestyrd marknadsföring kallas även för intressebaserad marknadsföring och riktad marknadsföring och går ut på att annonsverk profilerar enskilda användare baserat på hans/hennes online-aktiviteter (Ur, Giovanni et al. 2012). Bland användare och konsumenter finns det dock delade åsikter kring beteendestyrd marknadsföring och frågan som diskuteras är framförallt vad internetanvändarna idag anser vara viktigast, sin integritet eller tillgång till relevant reklam på internet? Samt om båda faktorer kan bli tillgodosedda? Jag vill granska vad riktad marknadsföring egentligen är, hur det fungerar rent tekniskt samt vilka fördelar samt nackdelar det finns rörande ämnet och också hur de ställer sig mot varandra.

De exakta mekanismerna för hur beteendestyrd annonsering fungerar, är uppgifter som inte hålls helt offentligt, vilket är på grund av att detaljerna i den insamling av data och användandet av specifika reklamnätverk med syfte att beteendestyra marknadsföring i handeln kan betraktas som att byta sekretessbelagd information. Tekniskt sett kan denna typ av spårning ske på ett flertal olika sett. En av de enklare teknikerna av spårning är att annonsören placerar ut en cookie på användarens dator. En cookie är en textbaserad datafil, som innehåller en unik identifierare som webbservrar ber att få spara på besökarens dator. Genom att placera en cookie i en användares dator kan avsändaren ta emot och spara viss aktivitet från användarens dator. Viss information i datafilen är skrivet i klartext, men ofta krypteras innehållet för att användarna själva inte skall kunna avläsa informationen filen innehåller (Ur, Giovanni et al. 2012)(Wikipedia 2012). Ur, Giovanni et al. (2012) menar att det finns otaliga sett att spara olika slags identifierare i internetanvändarnas datorer för att kunna utföra individuell profilering.

Somliga anser att det finns en del fördelar, även som användare och konsument med intressebaserad reklam, till exempel kan vara ett sätt att stödja de webbplatser och produkter du bryr dig om och kan på så vis också minska annonserna som faller utanför användarens intresse (Ur, Giovanni et al. 2012).

Enligt en rapport av US Federal Trade Commission som utfördes som pressenterades i mars 2012 angående konsumenters integritet gällande beteendestyrd annonsering, menar FTC att om marknadsföringsindustrin gav konsumenterna större kontroll över insamlingen och användandet av personuppgifter genom förenklade val och ökad öppenhet, skulle det resultera i en grundlig förståelse för hur konsumenterna upplever riktad reklam och även påverka vilka val konsumenterna väljer att göra gällande bland annat integritet. Bland framförallt större sociala medier är det vanligt att insamling och användandet av data på webbplatsen tydligt framgår för användarna. Facebook smyger inte med det faktum att en del av informationen som de samlar förs vidare. På bland annat Facebook skriver de själva om deras policy angående sparad och delad information om sina användare. De skriver bland annat att den information som lagras är de uppgifter du fyller i när du registrerar ditt konto på Facebook, samt alla de uppgifter och handlingar som du själv väljer att dela, så som statusuppdateringar, tillägg av vänner, förhållandestatus med mera. De skriver också att utifrån ditt födelsedatum kan de visa dig åldersanpassade annonser på ditt konto. Facebook informerar även om att alla de uppgifter som andra användare delar om dig, så som publicerade bilder, statusuppdateringar där du nämns och när du blir tillagd i en grupp lagras och kan delas till andra intressenter, dock utan ditt tillstånd (Facebook, dataanvändningspolicy, 2012).

Trots att Facebook är öppna kring sin hantering av användarnas data finns det dock viss information som Facebook inte väljer att dela med sig av. I en undersökning som publicerades 2012 som angående huruvida din inloggning på Facebook kan påverka vilka annonser som visas på ytterligare sessioner på din dator, påvisar att vissa kategorier som du tagit del av på Facebook genom till exempel en ”gilla-markering” också kan påverka de annonser som visas på framförallt närstående sessioner till Facebook (Wills and Tatar 2012).

Slutsats
Att så som Facebook öppet skriva om hur de använder sig av användarnas sparade uppgifter anser jag vara ett alternativt tillvägagångssätt för att tillgodose användarnas behov av relevanta annonser samt deras integritet, då internetbesökare själva kan läsa villkoren för att skapa en användare på Facebook och då också själva besluta om de accepterar företagets användarvillkor och då även skapa ett konto. Att vara öppen så som Facebook tror jag skapar förtroende, då användarna inte behöver känna sig ovetandes om vad som händer med deras personuppgifter, bilder, aktiva handlingar etc.

Källförteckning:

 Ur, Blasé, Giovanni Leon, Pedro et al. (2012). Smart, useful, scary, creepy: perceptions of online behavioral advertising. I Proceedings of the Eighth Symposium on Usable Privacy and Security (SOUPS '12). ACM, New York, NY, USA, , Article 4 , 15 pages. [Elektronisk]. Tillgänglig: DOI=10.1145/2335356.2335362 http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/2335356.2335362

US Federal Trade Commission (2012). Protecting Consumer Privacy in an Era of Rapid Change. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ftc.gov/os/2012/03/120326privacyreport.pdf

Wills, Craig E and Tatar, Can (2012). Understanding what they do with what they know i “Proceedings of the 2012 ACM workshop on Privacy in the electronic society” (WPES '12). ACM, New York, NY, USA, 13-18. DOI=10.1145/2381966.2381969. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/2381966.2381969

Bra inledning med en snabb informationsfilm om hur Twitter fungerar och ser ut, videon fungerar bra då du även i ditt första textinlägg går igenom övrig relevant information om Twitter, så som hur många aktiva användare som finns globalt respektive nationellt i Sverige och även stryker under att Twitter är en mikroblogg där man förväntas skriva inlägg på 140 tecken. Ett bra val av dig att även i ditt fotoalbum visa tydligt med bilder bland annat hashtags, Long Tweets och twubs, tillsammans med din förklarande text till varje bild blir informationen tydlig att ta till sig. Det enda negativa med att använda sig av bilder och sidtext på detta sett är att din text inte blir lika flytande, vilket kan göra att man som läsare uppfattar informationen som hackig.

Som jag förstod det så inriktar du dig på marknadsföringen som sker på Twitter. Jag hade därför föreslagit att du hade haft två inlägg om marknadsföring och korta ner de två inläggen om vad Twitter är och hur det fungerar till ett inlägg.

Din text angående marknadsföring på Twitter tycker jag får med mycket bra information om vilka val man som företag har när man går ut på Twitter, så som företagssida och Promoted Tweets. Vad jag saknar i din text är de risker som finns när du som företag placerar dig på en social plattform, så som Twitter. Ett exempel på detta är när hamburgerkedjan Mc Donalds startade en kampanj på Twitter som gick ut på att gäster, under hashtagen #McDstories skulle berätta sina bästa minnen och upplevelser från sitt restaurangbesök. Hashtag-kedjan blev dock misslyckad då Twitteranvändare som började skriva negativa omdömen och rykten (Deninno 2012). Även Starbucks har nyligen haft en liknade, misslyckad kampanj som du kan vara intressant att läsa om (Morsé 2012). Genom att skriva om risker kan du också ge förslag på hur man som företag undviker risker som dessa.

I min tjänst 2 skriver jag bland annat om hur Twitter använder sig av intressebaserad marknadsföring för att kunna rikta annonseringen på Twitter till rätt målgrupp, via Promoted Tweets, som även du tar upp. Vill du läsa mer om när, hur och varför Twitter började med detta, så skrevs det en artikel av Miller 2010.

Jag tycker att du är inne på ett väldigt intressant ämne och du har redan fått med mycket relevant och intressant information, bra jobbat!

Källförteckning

Cain, Miller, Claire (2010). Twitter Unveils Plans to Draw Money From Ads. The New York Times, 12 april. [Elektronisk].Tillgänglig: http://www.nytimes.com/2010/04/13/technology/internet/13twitter.html?hp&_r=0

Deninno, Nadine (2012) McDonald’s #McDStories Twitter Campaign is an Epic Fail, Best (and Worst) Tweets. International Business Times, 24 januari. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ibtimes.com/mcdonald%E2%80%99s-mcdstories-twitter-campaign-epic-fail-best-and-worst-tweets-399910

Morsé, Felicity (2012) Starbucks PR Fail At Natural History Museum After #SpreadTheCheer Tweets Hijacked. Huffington Post UK, 17 december. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://ht.ly/gctDV

Facebook själva smyger inte med det faktum att en del av informationen som de samlar förs vidare. På Facebook skriver de själva om deras policy angående sparad och delad information om sina användare. De skriver bland annat att den information som lagras är de uppgifter du fyller i när du registrerar ditt konto på Facebook, samt alla de uppgifter och handlingar som du själv väljer att dela, så som statusuppdateringar, tillägg av vänner, förhållandestatus med mera. De skriver också att utifrån ditt födelsedatum kan de visa dig åldersanpassade annonser på ditt konto. Facebook informerar även om att alla de uppgifter som andra användare delar om dig, så som publicerade bilder, statusuppdateringar där du nämns och när du blir tillagd i en grupp lagras och kan delas till andra intressenter utan ditt tillstånd (Facebook, dataanvändningspolicy, 2012).

I Facebook’s användarvillkor som alla medlemmar på Facebook måste godkänna för att få ha ett konto på Facebook, skriver de, under rubriken ”Om annonser och annat kommersiellt innehåll som levereras eller aktiveras av Facebook” att alla användare har rätt att med sina sekretessinställningar förhindra att Facebook delar din profilbild och ditt namn till kommersiellt innehåll (Facebook, användarvillkor, 2012). Dock står det ingenting om att du som användare kan välja huruvida dina aktiva handlingar på Facebook skall lagras och delas.

Facebook själva skriver att anledningen till att de vill ha riktad reklam är för att annonserna användarna ser skall vara relevanta. Facebook har även användarvillkor för sina annonsörer, som bland annat säger att det är förbjudet för annonsörerna att direkt eller indirekt överföra eller använda den data du får från Facebook på annan annonsmark än Facebook. Det står även att annonsörerna är tillåtna att använda information som de hämtar direkt från användarna om de är tydliga med att de gör detta och har användarnas samtycke (Facebook, annonseringsregler, 2012).

Källförteckning:
Facebook. 2012. [Elektronisk]
Annonseringsregler. Tillgänglig: http://www.facebook.com/ad_guidelines.php
Användarvillkor. Tillgänglig: http://www.facebook.com/legal/terms
Dataanvändning. Tillgänglig: http://www.facebook.com/about/privacy

”Just get over it – no one cares about privacy anymore”
Mark Zuckerberg, Facebooks grundare

Hur mycket om vårt privatliv vet Facebook egentligen och hur viktigt är det med privatliv och integritet på nätet idag? Är det verkligen så att ingen bryr sig om privatliv längre?

Facebook samlar all möjlig information om sina användare, namn, adress, telefonnummer, mejladress, arbetsplats, partner, familj och vänner för att bara nämna några av de uppgifter som lagras. Dock vill jag nämna att du själv kan styra över hur mycket allmänheten skall få se, genom att låsa en del av accessen till ditt konto. Men behåller Facebook verkligen all information för sig själv och vad säger lagen om sparad information och informationsutlämning?

När Facebook själva hösten 2011 svarade på frågor från angående deras officiella policys för informationsutlämning, var det sagt att namn, eventuell profilbild, eventuell tillhörighet till nätverk, användar-id och eventuellt användarnamn kan komma att lämnas ut, utan användarens tillstånd till Facebook’s affärspartners. Adress, e-postadress, födelsedatum lämnas inte ut till Facebook’s affärspartners utan användarens tillstånd (Ström, Per, Storebror på Facebook 2011, s.16-17).

Datainspektionen är en myndighet som ser till att behandling av personuppgifter inte gör intrång i enskilda individers integritet och finns för att säkra rätten till integritet i samhället. Sociala medier skall likt andra företag och organisationer följa personuppgiftslagen, som i hög grad bygger på samtycke och information till de registrerade. (Datainspektionen 2012). Datamyndigheterna i de nordiska länderna är kritiska till några av Facebook’s senare tillagda funktioner och kommer dessutom att göra en utredning för att se om funktionerna kan vara olaglig. De funktioner som Datainspektionen har reagerat på är Facebook lagrar privata chattar och funktionen som gör att ansikten på bilder känns igen och automatiskt ”taggas” med användarens namn (Dagens Nyheter 2012).

När det kommer till hur viktigt det är för enskilda individer med integritet och syn på privatliv är detta självklart individuellt. Det som dock är viktigt är att få uppfattning om vad dina aktiva handlingar på Facebook innebär och vad det i vissa fall kan leda till.

Källförteckning

Datainspektionen (2012)
Om Datainspektionen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.datainspektionen.se/om-oss/
Personuppgifter i sociala medier. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/sociala-medier/

Datamyndigheter kritiserar Facebook. (2012). Dagens Nyheter, 15 augusti

Ström, Per (2011) Storebror på Facebook: integritet och risker på sociala medier
Stockholm: Den nya välfärden

I skrivande stund har Facebook över en miljard aktiva användare (Facebook, Newsroom 2012). Tack vare att Facebook är så pass populärt är det också en ytterst attraktiv plats för annonsörer och internetföretag som vill synas och marknadsföra sig på internet. Facebook själva skriver dessutom att de kan ”hjälpa dig få kontakt med dem som passar dig bäst” när du annonserar på Facebook (Facebook, Business 2012). Som internetföretag är det en stor fördel att dina annonser på Facebook framförallt når ut till din målgrupp, men vad betyder detta för användarna?

I boken Storebror på Facebook, integritet och risker på sociala medier (2011) skriver Per Ström om när Facebook i början av 2011 svarade på frågor angående informationsutlämning. Bland dessa svar kan man bland annat få reda på att Facebook aldrig lämnar ut information till sina annonsörer om sina enskilda användare, däremot används användarnas aktiva handlingar så som ”gillningar och statusuppdateringar” som underlag för vilka annonser som skall visas för en viss användare. På så vis stämmer det som Facebook själva lovar sina annonsörer, att Facebook hjälper dem att få kontakt med dem som passar annonsen bäst.

Som användare bör du därför inte bli förvånad om dina aktiviteter på Facebook reflekterar de annonser som visas på din användare på Facebook, men kan dina val på Facebook även påverka vilka annonser som visas på andra hemsidor? I en undersökning som publicerades 2012 som angående huruvida din inloggning på Facebook kan påverka vilka annonser som visas på ytterligare sessioner på din dator, påvisar att vissa kategorier som du tagit del av på Facebook genom till exempel en ”gilla-markering” också kan påverka de annonser som visas på framförallt närstående sessioner till Facebook (Wills, Craig E and Tatar, Can 2012, Understanding what they do with what they know).

Källförteckning

Facebook (2012)
- Business [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.facebook.com/business
- Newsroom [Elektronisk] Tillgänglig: http://newsroom.fb.com/

Ström, Per 1(2011) Storebror på Facebook: integritet och risker på sociala medier
Stockholm: Den nya välfärden

Wills, Craig E and Tatar, Can (2012). Understanding what they do with what they know i “Proceedings of the 2012 ACM workshop on Privacy in the electronic society” (WPES '12). ACM, New York, NY, USA, 13-18. DOI=10.1145/2381966.2381969. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/2381966.2381969

Mina mål i denna kurs är att gå djupare in i vilken säkerhet man som användare av mina valda verktyg har. Jag kommer då framförallt att inrikta mig på personuppgifter som sparas och vad de kan användas till, samt hur mycket information verktygen kan kräva innan det skadar vår integritet.

Mina verktyg
Blogg > Facebook > Twitter

Jag skall på min blogg, blogga om Facebook, på Facebook skall jag facebooka om Twitter och på Twitter skall jag twittra om min blogg.

På min blogg kommer jag framförallt att blogga om hur Facebook använder sig av användaruppgifter samt sprider vidare information för att till exempel internet-företag skall kunna ge Facebooks användare individuell reklam på mediet.

På Facebook kommer jag framförallt att facebooka om Twitters säkerhetspolicys och ta reda på om de skiljer sig något från de som finns på Facebook. Jag kommer också att försöka ta reda på fördelar samt nackdelar ur ett integritetsperspektiv med att ha ett öppet konto på twitter som alla kommer åt och kan ta del av.

På Twitter kommer jag framförallt att twittra om hur det du skriver i dina inlägg kan påverka vad för sorts reklam som annonseras på din blogg och även ta reda på om och isåfall hur reklamen påverkas av din sökhistorik på datorn.

Källförteckning
Edblad, Isak 2012. Hur Twitter fungerar: Följ, Hashtag och Mention. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://thefik.com/sv/post/how-twitter-works-follow-hashtag-and-mention/

Facebook – Privacy 2012. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.facebook.com/about/privacy

Ström, Per (2011) Storebror på Facebook: integritet och risker på sociala medier
Stockholm: Den nya välfärden

Ur, Blase et al. Pedro (2012). Smart, useful, scary, creepy: perceptions of online behavioral advertising i “Proceedings of the Eighth Symposium on Usable Privacy and Security” (SOUPS '12). ACM, New York, NY, USA, , Article 4 , 15 pages. DOI=10.1145/2335356.2335362. [Elektronisk]  

Tillgänglig: http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/2335356.2335362  

Twitter – Privacy 2012 [Elektronisk]
Tillgänglig: http://twitter.com/privacy

Viswanath, Bimal et al. 2009. On the evolution of user interaction in Facebook i “Proceedings of the 2nd ACM workshop on Online social networks” (WOSN '09). ACM, New York, NY, USA, 37-42. DOI=10.1145/1592665.1592675. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/1592665.1592675

Wills, Craig E and Tatar, Can (2012). Understanding what they do with what they know i “Proceedings of the 2012 ACM workshop on Privacy in the electronic society” (WPES '12). ACM, New York, NY, USA, 13-18. DOI=10.1145/2381966.2381969. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/2381966.2381969

Jag valde att publicera mina inlägg och arbeten i kursen digitala distributionsformer i bloggen blogg.se. Den största anledningen till att jag valde just denna blogg är för att det visas en hel del annonser och reklam på min sida, vilket jag kommer att ha användning för då jag i denna kurs kommer att inrikta mig på individuell marknadsföring på internet.

 

Jag har aldrig tidigare drivit en aktiv blogg vilket gör att jag inte har något direkt förkunskap till fördelar respektive nackdelar på de befintliga bloggar som finns. Blogg.se var den bloggen med tillsynes mest annonser, vilket avgjorde mitt slutgiltiga val, då jag senare under kursens gång kommer att gå in på hur reklamen och annonserna på min blogg förändras beroende på min sökhistorik.